torsdag 30 oktober 2008

Inga roliga besked från läkaren...

Jag hade telefontid med Amandas läkare i veckan för att få information om röntgenbilderna. De ser något på njuren som inte ser ut som det ska och de kan inte säga vad det är. Dessutom ser uritärerna större ut än normalt.
Läkarna i Kalmar kan inte säga vad detta innebär och har skickat bilderna till kirurgerna i Lund.
Amandas läkare har ingen som helst koll och jag har inget förtroende för honom överhuvud taget....
Han hade inte läst på Amandas fall innan han ringde till mig. Han frågade MIG hur det nu var Amanda blev sjuk från första början. Han frågade MIG om de hade opererat bort hela hennes urinledare vid operationen i Lund. Det ska väl för fan han veta!!!!!!
Dessutom ville han träffa Amanda när hon har fyllt 1 år.....fick tala om för honom att hon fyller 2 inte 1.

Allt brast för mig, jag blev jätteledsen! Hur kan en läkare vara så kall. Man känner sig helt utelämnad och vilsen..

Det gör så ont att min lilla tjej kanske inte mår bra, att hon kanske måste utstå ytterligare en operation.
Det river upp så mycket hemska minnen från den tiden hon var så sjuk.
Givetvis kunde han inte svara på hur lång tid det tar innan vi får besked!!!

5 kommentarer:

Martin sa...

Jag har dålig erfarenhet av de neurolog-läkarna på kalmar lasarett jag haft för min epilepsi tills jag fick min nuvarande som faktiskt funkar bra. De förra ville att jag skulle sluta med medicinen och efter två försök så gav dom upp eftersom jag fick kramper varje gång dom provade.

Men hur knäpp kan man vara, det man minst kan begära är att en läkare ska läsa på innan han något som helst yttrar sig! :(

Andreas sa...

Usch!! Vi håller tummar och tår och hoppas på det bästa! Förhoppningsvis är det bara stollen i Kalmar som är okunnig!

Johan a.k.a Kendo sa...

Fy fan, jag lider med er! Vi hoppas att skåningarna är vettigare än muppläkaren du pratat med här i stan!

Linda sa...

Å jag förstår dig så väl. Det är hemskt nog att vara i händerna på någon korkad idiot när det gäller en själv. Och när det sedan gäller ens barn är det ju tusen gånger värre. Tänker på er!! Många kramar..

Sanna sa...

Jag finner inga ord! Stå på er! Kram